Gott Nytt År

Önskar Amelie och bästa vännen Celine!

Det önskar vi er också!

God Jul

Önskar vi till er alla!

Den..

Ofrivilliga tomtenissen....det tog 20 försök att fånga henne på bild med tomtemössan i närheten. För på huvudet kan man ju INTE ha den! Usch, hur tänkte ni nu?

På bebiserytmiken satt de andra barnen så snällt i sina små dräkter med mössor på. Inte vår tjej. Aldrig! Men hon var finast iallafall! Och lätt den gladaste där!

Något är fel..

Tycker jag när godispåsen är lika stor som, eller till och med större än, ens huvud. Faktiskt. Amelie skulle kunna leka i påsen...illa.

45 snart 46 veckor har hon blivit. I natt gav hon mamma o pappa en present i form av en hel natts sömn. Det var svårt att förstå imorse. Dessutom fick jag förmånen att ligga kvar en stund extra!

Nice!

Matning..

Av grötmarodör...kan sluta så här...men hon är fin!

För..

44 veckor sedan kom hon. Världens finaste. Just nu är hon bara världens gladaste och lätt världens stökigaste (på nätterna). Men det är okej, för hon är världens härligaste och de kramar hon ger tar bort allt som känns fel i världen!

Den där Mary...

Fast med gröt i håret...man tackar!

Oj..

Liten prutt har fyllt 10 månader och 1 årsdagen närmar sig med stormsteg. Var tar tiden vägen egentligen?

Nåja mamma firade med att få migrän och tvinga sambon att hämta mig på jobbet. Trevligt..not.

Just nu ligger hon och sover sin skönhetssömn...tänk om man kunde göra det flera gånger om dagen...fast sova får jag väl göra när jag blir pensionär..nä just det det kommer jag inte ha tid med..löser sig nog.

Det gör ont...

Att vara småbarnsförälder...i natt letade sängkanten upp mitt skenben och borrade sig in där...SKÖNT...not.
Jag mådde faktiskt illa och kunde inte skrika eftersom sötpöt låg och sov.

ONT! Jävla säng. Och om ni tittar noga så ser ni att jag har ett blåmärke också...det är från våran bekantskap för några nätter sedan. På andra benet ser det likadant ut...vi har en tvetydig vänskap sängen och jag...

Sötpöt växer, är 43 veckor nu, och frodas men fy tusan vad stökiga nätter vi har nu. Är mer trött när jag vaknar än går och lägger, det vill säga inte så lite. Sambon har det ännu värre, jag kan ju lägga mig i andra rummet. Men hon är värd det gånger 1000 för det soliga leendet som möter en när man tänder lampan på morgonen...oj då blir man kär!

Kan själv...

Mmm...kan själv den lilla damen...kan inte förstå vem hon har fått det från..inte alls. Avklädning i badkaret...sambon glömde skölja ur badkaret dock så kvällsbadet gjordes i en soppa av olja och ägg...Men det var mig bara föräldrarna som inte var så nöjda med det.

Liten har ju låtit tänderna vänta på sig och tänkte nog att hon skulle slå två flugor i en smäll för nu är det två små tänder på gång i underkäken. Liten vampyr är hon också...mammas fingrar är gooooooda.

42 veckor

Min lilla sötpöt myser med sin pappa hela dagarna. Jag vill också...men helgen är det som gäller för mig...för lite tid! Bromsa!

Nu övas det för fullt på att stå. Allt ska det stå på, katten, mammas huvud, mammas ömma äggstockar, andra katten, pappa, farfar, i matstolen (om hon fick). MEN inte när vi vill och är beredda. Ne helst när vi tittar bort så att chansen för att trilla och slå sig är optimal.Nåväl det går bra.

Igår charmade hon vår bankman till att sänka räntan på huslånet, haha! ;)

Men hon är stökig lilla sötpöt. Ont i munnen så sova i pappas eller mammas famn är bäst. Stackars liten, hoppas det blir bättre snart. Jag kan låta bli att sova bara hon slipper ha ont och sova dåligt.

Igår kelade jag med en 7 veckors liten kille. Svårt att tänka sig att flingan har varit så liten. Galet! Inte annat än att man blir sugen på en liten till...man glömmer lätt hur tungt det kan vara i allt det underbara och mysiga.

Nästa vecka blir hon 10 månader, var tar tiden vägen?! Broooomsa! Lite!

My

Pile of buns...yam!

Ont, det gör ont...

Lilla mini-me har blivit 41 veckor och nu börjar det komma fram tänder. Och det gör ONT! Skratt och gråt om vartannat. Olustigt att stoppa alvedon i henne men då går det att mata vilket är viktigt.

Men mycket ledsen blir det. Just nu dividerar hon och hennes pappa om hon kan säga mjau...det kan hon! Supermysigt!

Vi...

Gör falaflar. Vad gör ni?

Say...

Hello to my little friend. Eller elefanten i mitt kök. Han bara satt där och väntade på mig när jag kom ner efter att ha nattat liten.

Undrar hur länge han hade väntat...ÄRK FI FAAAAAAAAAAAAAAAAAAN. Jag klöks fortfarande när jag tänker på hur nära jag var...Och sambon är inte hemma, fast hans skrik hade väl väckt hela kvarteret.

Jag var på väg att lägga en usb-sticka bredvid eftersom han var större än den men då rörde han sig så det gick inte. Han hade bergis brottat ner mig, gett mig en danskskalle och slutligen krupit in i mitt öra så att bara framtassarna stack ut.

Huva. Han till och med flyttade på burken jag la över honom att lyfta ut honom i. Eller det är väl möjligt att det var min hjärna som spelade mig ett spratt men det tror jag inte. Det var en stor djävel och en väldigt liten burk.

Blä!

Tröttpöt..

Så här trött blir man när man busar med mamma hela dagarna.

40 veckor och finaste i staun. Men saknar sin pappa väldigt mycket, så att det skär i hjärtat när hon ropar och tittar efter honom. Igår lekte vi tittut och hon trodde att han skulle dyka upp....det gjorde han inte. Behöver jag säga att jag fick tårar i ögonen och slutade med den leken?

Nu ska vi snart leka med fina Celine och Brenda. Men först sova klart..juh.

Den här godingen...

Har fyllt 9 månader och är underbar! Gosig, busig, kramiga, humoristisk, lurig och alldeles, alldeles UNDERBAR!

Tänk att det har varit så tung och att det kan vara så värt det! Nu förstår jag varför folk skaffar fler och fler! Får prata med sambon om detta.

Har även haft ett bryt och velat adoptera ALLA barn i hela världen. Sambon konstaterade att det nog skulle bli svårt att övertyga myndigheterna om att ett hus fullt med barn är helt ok. Glädjedödare! :P
Jag förstår inte problemet...juh o.O

Pratade med en 7 (!) barnspappa igår.....som sagt...får ta ett snack med sambon.

Så här fin...

Är man när man ligger och sover med klassiskmusik i öronen. Och hon är bara min!

Jaja, sambon får våra med på ett hörn...då.

38 veckor

Blev den lilla flingan i tisdags. Lika länge ute som inne i magen. En liten unge som är så fin så man dör varje gång hon ler, vilket är ofta! Vintertiden har ställt till det lite i familjen, främst då lilla bus vaknar tidigare. Närmare bestämt 1 timme, vilket inte går ihop med sambons syn på när morgonen ska börja. Idag somnade hon däremot i min famn, MYSIGT, efter frukosten. Superduper mysigt! Och sambon nöjd för han fick sova en stund till och sen fick han sötpöt som fortfarande sov, jag skulle ju till arbetet :(

Fina unge!

37 veckor..

Har kommit och gått. Lagom till tempot ökar på arbetet har liten flinga börjat vara extremt ledsen vid nattningarna. Synd om henne,framför allt då hon har en mamma dom har nerverna utan på kläderna just nu. Blärk, känns inte bra när man bara är trött och irriterad mest hela tiden. Men det blir bättre..nog. Bara tjutet i huvudet försvinner.

36 veckor

Inatt var liten prutt synnerligen stökig. Vid ett tillfälle satt hon upp i spjällsängen men sambon tror att hon sov. Jag har ingen aning eftersom jag flydde in i andra rummet för att få lite sömn. Efter att jag gick och la mig så satte liten prutt nämligen igång att stöka fasligt mycket. Så efter 1,5 timme fick jag nog och när sambon kom väste jag genom bettskenan. Sen tog jag mig tillbaka till min halva av sängen bara för att dra in benet i sänghalmen så att det dånade i rummet. Men tro inte att plutten störs av det. Nej då men om man andas aldrig så högt då pips det till minsann.

Nåja, jag fick slutligen, med dåligt samvete som sällskap, lägga mig i andra rummet och sov som en stock. Första gången på läänge som jag sov 6 timmar i sträck utan uppvaknande. Nu låter det nog skönt för de flesta men jag kände mig underligt seg när jag vaknade. Det är kanske något ni mammor känner igen? Den efterlängtade sömnen infinner sig och då är inte det heller riktigt bra. Meen vår tjej sover än så länge hela nätter och det är det verkligen inte alla som får uppleva med sina små!

Sambon har fått en (ska vi säga djupare) förståelse för hur trött, frustrerad, hjärndöd, oinspirerad, ointresserad för att inte säga ibland osocial man kan bli. För när man har läst Blubb-Blubb boken tre gånger på raken så..tja vill man kanske göra nått annat. Och det vill ju inte alltid liten. Ne, läs Blubb-Blubb igen. Vilket man gör. Igen. Sambon är faktiskt mycket duktig på att hitta på massa kul med liten och skickar massa mms så jag sitter på arbetet och suckar och längtar hem.

Nu ska jag njuta av en stunds ledigt i soffan. Eller vänta...nu pep hon visst..

35 veckor..

Och en väldigt trööött mamma på kvällarna. Idag har fröken varit så strålande humör, till skillnad från igår då jag fick världens utskällning när jag undstod mig att mata henne. Hemska mamma!!!

Nåja, hon somnade på tre sekunder efter badet istället för att skrika och gråta sig till sömn som här om dagen. Stackars liten det är inte lätt att växa upp.

Jobbet rullar på men fy vad trött jag är på det. Nu får det hända nått snart annars slutar jag. Blä. Hoppas utbildningen blir bra.

34 veckor, 8 månader och livet

Lilla prutt blev 34 veckor samma dag som jag, med tårarna sprutandes, körde till arbetet. Det var fruktansvärt att lämna henne, det kändes som att dö, nåja som jag föreställer mig det.

Idag blir hon 8 månader och sover bra på nätterna, busar och gosar hela dagarna och äter allt i sin väg. En väldigt nöjd liten unge helt enkelt. Tänderna kliar nog för det tuggas och tuggas...men det syns inget...

Idag bär det av till musteriet, får se hur det slutar.

33 veckor..

Och bara en vecka kvar till jag börjar arbeta igen. Det är med bävan jag ser hur fort tiden går. Min lilla plutt har blivit stor, kryper snart på alla fyra och har bestämda åsikter om vad hon vill och inte vill.

Förbannat söt är hon också, lilla sötpöt.

Lördagsmys

Finaste Celine kommer på besök med sina goa föräldrar. Då bjuds det på helstekt kyckling, rotfrukter i ugn och smulpaj med egenodlade äpplen. Just nu kan det inte bli bättre. Sambon är hemma och lillfisen sover bredvid mig i soffan.

Jag tänker införa lördagsmys också! Hoppas ni har en mysig helf!

32 veckor..

Och kryper runt både på golvet och i sängen. Golvet går ann men sängen är lite, hmm...ska vi säga besvärligare?! Mycket klonkande av litet huvud i spjällorna och en och annan fot som sticker iväg. Nåja, hon är glad och nöjd, för det mesta ibland ligger ju faktiskt leksakerna för långt bort.

Nu har hennes pappa fått se henne krypa och det tog en stund för henne att acceptera att han var hemma igen. Sitta i mammas knä och känna på pappas ansikte gick bra. Sen ville hon inte släppa taget ;D Snart är det pappas tur att vara hemma och ta hand om liten. Blir säkert super! Jag ser fram emot att få sova en eller annan natt ;)

31 veckor...

Liten prutt växer och lär sig nya trick varje dag. Idag kör vi vakna-gnällig-och-inget-hjälper-tricket. Jag är inte alls trött...nej då...

Sambon har passat på att åka iväg på övning i två veckor. Blörk. Men när fan kommer hem så jobbar han vara en vecka till sen är det han som är föräldraledig. Det är med blandade känslor jag går tillbaka till arbetet. Men jag gillar att sambon ska få tid med lilla prutt, innan han försvinner igen.

Idag var vi och handlade, första gången hon sätt själv i vagnen! Det gick hur bra som helst, trots att det regnade lite på oss.

7 månader..

Snart har hon varit hos oss lika länge som i min mage. Va?! Var tog tiden vägen? Ja just det delvis ner i ett nattsvart hål. Va fan? Så onödigt! Tur att jag så många vänner runt omkring mig. En del har överraskat mig, både positivt och negativt.

7 månader, det innebär att jag snart går tillbaka till arbetet. Om en månad...irk...plugga, arbeta, bebis...tur att man inte ligger på latsidan ;D

7 månader. Kan inte fatta att vi fick den finaste flingan i världen. Sötpöt som tittar väldigt finurligt på oss ibland....mycket bus som väntar på att få komma ut. Det blir spännande med trotsålder och tonåren ;)

30 veckor

Växer som vara den och förvånar mig varhelst dag. Tänk att hon kom ut ur mig. Tänk att hon kan sitta själv, tydligt meddela att vi är långsamma med maten och fortfarande somna som en liten gris när hon får frukost i mammas famn. Ikväll var nattningen extra stökig, kanske en liten separationsfas på gång. Men nu sover hon, för tillfället, mätt och nöjd. På torsdag blir hon 7 månader. Om en månad börjar jag arbeta...ugh.

29 veckor

Och stökigare än någonsin. Det blir inte många timmars sammanlagd sömn för en mycket trött mamma. Den här fasen får hon gärna komma igenom....NUUUU.

Det tycker nog hon också! Men fy tusan så söt....och någon gång kommer hon väl börja sova ordentligt igen? Eller?!

Barnvakt...

Försöker se klart film, njuta av snacks, lyssna efter ljud från babyn och avgöra om man måste springa upp eller om lilla bus bara andades ut...så mycket för mysig hemmakväll ;)

Varför en...

När man kan göra två?!

Sommarens bravader

Ibland får man kärlek redan till frukosten, utan att ha förtjänat det.

Och så lite skryt...sambons födelsedagstårtor. Fina och mycket goda om jag får säga det själv. 100% hemmagjorda av mig!

Hört på radion..

Vilket är det slappaste underlivet i skogen?










Fladdermusen!

Trevlig helg!

28 veckor

Sötpöt växer och frodas. Tränar på att krypa och blir väldigt arg när mamma går mer än en millimeter bort, för hon kan inte följa efter. Mycket gnäll blir det men hon är ju så söt så det får väl gå, även om mamma är åldrigt trött ibland. Borsta tänderna kan hon, eller tandköttet iallafall eftersom tänderna lyser med sin frånvaro.

Mamma...

Ja..då var det sagt..och ingen mer än jag hörde det..typiskt!

27 veckor och en dag

Och åter igen vår lilla solstråle. Nu är det helt okej att somna tillsammans med mamma, bara man får hålla i hennes öra. Nå det går fort i svängarna, för bara tre dagar sedan fick jag inte vara i närheten när det skulle nattas. Det gjorde ont i mamma-hjärtat!

Men nu äts det gröt på kvällen och plaskas i badkaret innan sovdags. Snart kommer vår lilla Flinga börja krypa efter katterna ;)

6 månader

Idag blev älsklingen 6 månader (!) och badade i vasken med ALLA sina småankor. Very nice tyckte hon. Mycket kryp och sprall i benen...snart kommer hon följa efter katterna istället för att bara skrika efter dem. Och så är det jobbigt att somna, kanske för att det är läskigt att sova. Kanske för att det är mammamonstret som nattar. Vad vet jag men ledset är det. Stackars liten, tuff fas att gå igenom. Kanske mest för mamma. Längtar efter mysiga nattningar men det känns avlägset just nu.

Sen undrar jag varför BVC rekommenderar att vi ska gå över till Nan 2 när det innehåller mer skit än en milkshake? Dessutom har hennes mage pajat. Ne ut med skiten nu går vi tillbaka till Nan 1 och hoppas att magen blir bra igen. Sen kör vi på mer smakprover och hemmagjord gröt.

Kross

Sambon och jag spelar yatzy efter en hård dag på Ullared. Dottern sover och jag bankar skiten ur sambon...kolla siffrorna längst ner...Mohahahaha! World domination next ;)

25 veckor och 33 år

Idag fyller båda mina älsklingar år! Då blir det tårtkalas!

Förändringens vindar..

Det är dags för en förändring här på bloggen. Snart kommer sidan att förändras och namnet lika så.

24 veckor

Och lika söt som alltid. Minimala sötpöt. Nattning är jobbigt men när hon väl somnar så sover hon. Några tips från er mammor eller pappor? Härda ut? Reklamera? Skaffa mer tålamod under en sten?

Nå hon är snäll för det mesta och väldigt nöjd för det mesta. Att åka bil till Stockholm och tillbaka var inga problem. Och det kan inte alla säga!

Skansen var vi på men ingen järv såg vi, varg och björn däremot.

Hoppas sommaren är god mot er!

Baksätesförare..

Behöver jag säga mer?!

Munchkin...

Barnen sover och föräldrarna äter efterrätt, dricker lite vin och spelar Munchkin...och alla är samlade i mer än 10 minuter...utan gråt...What?! Nice!

Björnen..

Sover...

Tidig morgon...

I tigerhägnet...mamma och pappa är inte sugna på att vakna men lillungen vaknade redan 05.10. Nu vill hon sova igen och vi ska gå upp o börja dagen....

Jag vill också få sova i en sele på någon eller i en vagn...istället är jag konstant trött...men hon får sova ordentligt, det är ju huvudsaken.

Den...

Kungliga huvudstaden behandlar oss väl, här festar vi med adeln och lever som kungar. Nice!

Det blir..

Pizzapaj...

Nu är den här...

Min nya älskling...undrar vad jag ska baka först...

23 veckor

Och tyvärr har vår solstråle gått i moln och ersatts av skrik och panik. Igår fick hon sin 5 månadersvaccination och det är nog orsaken till hennes hysteriska vrål vid nattning men iallafall. Just nu vill jag flytta ut i lillstugan och då är det inte ens mig det är synd om. Någon mamma som har tips på hur man överlever? Både bebisen och vi?

Förra veckoslutet spenderades på/i Österlen och då stålade vår tös mer än någonsin. Kanske tur att paniken kommer hemma?! Det var iallafall supermysigt och vi hade det jättetrevligt. Jag skulle ha visat bilder men sambon....det kommer sen nån gång. Nr nu måste jag sluta. Nu är det min tur med skrika ;)

22 veckor

Och sötare kan ingen vara!

Ärligt nu...

Dags att börja banta när dottern kan göra så här...illa!!!

5 månader

Det är helt sjukt att lilla Flingan här blivit 5 månader redan. Tiden rusar förbi, verkligen. Hon är busigare och livligare än tidigare. Armar och ben är aldrig stilla. Och ett stort leende på läpparna nästan hela tiden. Förutom när hon inte alls är på humör, då är det verkligen kris! Iallafall i hennes värld.

Idag ska vi pröva sötpotatismos och banan. Får se om något passar. Hittills har allt varit äckligt...ärk!

Fika

Idag var det fikadags med Ia, Tina, Brenda och våra mysiga tjejer. Varmt och kvavt som tusan var det. Men trevligt, så trevligt att jag glömde bort tiden. Så skönt att umgås med vänner som man bara kan vara med. Underbart! Mer sånt.

Kakan bakade jag...måste tillstå att jag är mycket nöjd med resultatet. God och fin!

Vattenmelon...

Örk!!

21 veckor..

Igår och full rulle. Eftersom vi inte har ordentliga dörrkarmar så har Flingan fått en hoppgunga på ställning. En fruktansvärd sak, tycker jag, men hon älskar den. En liten stund i taget sen blir hon trött.

Första..

Ordentliga träningspasset på över 1 år är nu avklarat. Måste säga att det helt klart gick över förväntan. Jobbigt - ja. Men inte omöjligt. Vågar säga att jag har bättre kondition nu än när jag började träna sist. De ni, inte illa för en mammapotatis.

Steg 3

Steg 2

Steg 1

20 veckor

Och vi har kommit in i en jobbig period av vägra sova. Eller iallafall enormt svårt att gå med på att sova. Idag kämpade jag i 45(!) minuter med nattningen och prövade alla mammaknep men inget funkade. Till slut var jag redo att hoppa ut genom fönstret. Stackars barn, skittrött, men slutar inte skrika, ens i sömnen, vad gör man då liksom. Slutligen tog sambon över och då log hon och somnade på 3 röda. Om man känner sig som en skitdålig mamma så är det då. Min lilla prutt. Sen går jag och tittar till henne och kan inte fatta att hon nyss var ett skrikande monster. Nåja, imorgon är det kanske sambon som inte kan..Vi får väl se.

#jagvägrarsovatrotsattjagärskittrött"

Nya traditioner

I år blev det klänning på midsommarafton...och det gick bra. Tänka sig....man förändras...även jag...

Midsommar...

Tårta...

Godkänd?

19 veckor...

Och hur busig som helst. Finns ingen tid att äta. Bara äta på fingrar, tår, tyg, kattsvansar som kommer ivägen, mammas hår..ja allt annat än mat. Den gångna veckan har varit tuff som tusan, tur att sambon har varit hemma, för det hade vi nog inte orkat. Varken hon eller jag. Så jag har varit sjukskriven och sambon har tagit sig an kinkig bebis.

Jag förundras alltid över hur hon prickar in sina utvecklingssprång när han ska iväg. Va fan?! Men den här gången har han iallafall fått se hur hon kan vara. Puh. Snart, snart har han semester. Det ska bli mysigt!

Men busig och värd sin vikt i guld är den lilla flingan! Kan tillägga att det inte är jag som har lagt snuttisen på hennes huvud..

18 veckor..

Igår. Men vi gosade så mycket så det inte hann skrivas. Lilla prutt har blivit allt starkare och kommer snart kunna sitta själv. Krypa övar hon för fullt och blir mycket arg när hon inte kommer någonstans. Kasta sig framåt har hon dock lyckats med. Att rulla från rygg till mage är inga problem, helst när ingen tittar så man befinner sig någon annanstans än där man lades ner ;D

Älskade lilla Flinga. Livet vore inget utan henne och sambon...och kissarna!

Hmmm..

Somliga odlar Kat.
Jag odlar Katt... ;D

Nationaldagen...

Men här hemma hade det kunna varit vilken dag som helst. Sambon är fortfarande iväg och efter telefonsamtalet med honom igår gick luften helt ur mig. Han skulle ha kommit hem idag men det blir imorgon eftermiddag. Och nu undrar ni vad jag är för klängranka, det är väl inte så farligt. Men jo för jag saknar honom vansinnigt mycket när han är iväg och just nu är Flingan verkligen i sitt esse, sitt vansinnigt arga esse.

Idag började hon dagen gråtande och det känns som om hon aldrig slutade. Kinkig, ledsen, arg, missnöjd you name it. Idag har det verkligen varit ett riktigt helvete. Stundtals fick jag inte lägga henne ifrån mig, ens för att byta smutsig blöja, utan att det blev fullständigt krig. Jag har verkligen varit världens sämsta mamma idag. Tålamod, ja, men helt slut och utan fantasi kring vad göra för att hålla bebisen nöjd. Och när gränsen nästan är nådd för vad jag orkar med och jag håller henne framför mig med bultande hjärta så ler hon sitt tandlösa leende och allt annat försvinner. Då undrar jag alltid varför hon inte ler mer istället för att vara så ARG hela tiden. Men jag är väl lite skadad. Hon är inte arg hela tiden. Hon sov ju en halvtimme på förmiddagen...

Kaninmamman var här med citronpaj och hon var nog väldigt trött och glad när hon fick åka hem ;D

Det är en fas..jag vet och snart nog kommer jag sakna det eftersom hon just slängt dörren i ansiktet på mig och vrålat "jag HATAR dig!!". Då kommer jag nog tänka på tiden då hon kröp runt i min famn på jakt efter ett mammafinger att tugga på ;D

4 månader

Blir jag idag!

Lilla pruttan! 6,5 kilo och 63 cm lång, det känns när jag bär henne! Underbara lilla prutt som, helt oväntat, lyckades balansera rätt u babysittern igår och satt själv i några sekunder. Vi blev lika förvånade båda två. Annars är det mycket gnäll och pip i dagarna. Inget är riktigt bra en längre stund. Men det kan ju inte vara lätt för henne heller. Hon får ju lyssna på mig när jag läser Jane Austins 'Pride and prejudice' på engelska. Vem hade inte gnällt lite då?! ;)

17 veckor

Och väldigt missnöjd med det mesta. Allt från att sova, äta, leka till att kela. Mycket vrålande i mammas öra och många utskällningar har jag fått men det är okej. Bara hon lär sig lite nya ord för ääääääääääääääää på högsta lungvolym är ganska jobbigt att lyssna på.

Igår slocknade hon innan hon hunnit äta upp sin kvällsmat. Upp 03.40 och byta blöja men sen ville hon sova mer och vi kom inte upp för frukost förrän 05.15 sen sov vi gott tillsammans till 08.30. Detta utan att jag fick ångest för att jag gick upp så sent. Just i skrivande stund sover hon i soffan men är på väg att vakna.

Imorgon blir hon 4 månader och ska vägas och mätas. Får se hur det slutar.

Nu är det bara 1 (!) påse bröstmjölk kvar i frysen....GAH. Sen blir det bara ersättning för hela slanten. Ärkebiskop orkar inte fundera på det. Hon verkar nöjd så jag får hålla fast vid den tanken och gå vidare i livet även om det är svårt.

Sen kan jag också berätta att Norris här om dagen hade en fästing...på fisringen...de ni, det var spännande för husse att försöka få bort den...när vi hade slutat skratta...Stackar kisse ;D

16 veckor..

Som sagt, tiden går fort!

Mors dag

Märkligt. Jag har idag blivit firad...eftersom jag är någons mamma. Hur märkligt som helst men mysigt.

Jag försökte få ett foto på min dotter med presentener och blomma men det ville inte hon. Varje gång jag skulle ta bilden sprattlade hon till så att allt kom i oordning. Busunge.

Argh..

Zombibebisen anfaller...Tugg, tugg, tugg....TUGG!

15 veckor

Blir lilla prutt idag. Tänk vad tiden går.

Bah...

Nu tycker jag faktiskt att bebisen får lära sig prata. Jag har just stått ut med 40 minuters VRÅL i örat. Allt för att bi missuppfattade varandra. Jag trodde hon var hungrig, hon menade att hon var trött. Nå det slutade med utmattad bebis och mamma. Inget funkade och det gick inte att lugna henne, alls. Stackars liten. Nu sover hon, som synes, utmattad på min arm. Inte många mammapoäng idag.

Så nu när hon vaknar har jag bara smutsiga flaskor. Vilket betyder...*trumvirvel* massa skrik och panik när bebisen vaknar för DÅ kommer hon vara HUNGRIG!

Vilken härlig dag det är! Hockeyn gick ju bra men där var ju inte jag involverad ;)

Hockey...

Inte bra att titta på hockey och äta popcorn...lätt att sätta i halsen...Kan ju inte dö nu, har ju liten prutt att ta hand om och hon har precis börjat komma på hur kul det är att sitta och stå. Hon är väldigt söt när hon visar att hon vill att jag ska dra upp henne. Hon drar ihop sig som ett litet bältdjur och spänner magen och nacken. Supergullig. Och världens största ögon av förvåning när det lyckas ;) Jag skulle haft en tredje arm så jag kunde film samtidigt.

14 veckor...

Och smekmånaden är över. Eller nått. Flingan har börjat med nästa del i utvecklingen och är hysteriskt klängig, gnällig, tjurig. Sova dåligt, äta dåligt och har tråkigt, tråkigt, TRÅKIGT mest hela tiden. Idag kokade hjärnan på mig och jag skrämde henne mer än en gång med att både skaka babyskyddet för kraftigt och senare med att vråla rakt ut. Ingen skada på bebis men hon undrade nog va f** mamma höll på med. Det gjorde jag också.

Smidig mamma liksom. Usch, här sitter man och skäms. Kan jag gott ha.

Sen ler hon sitt soliga leende och tugga lite på både sin och min hand och då undrar jag hur jag kunde bli så trött innan. Nåja, liten har straffat mig genom att bajsa ner hela skötbord, eller skitbordet kanske, två gånger dessutom. Nöjd var hon också. Jag med ;)

Underbara Brenda har varit här ned sin dotter och ätit muffin Koch snackat. Skönt med ett avbrott med tanke på att jag inte har varit utanför huset på 3 dagar. Låter säkert som om jag överdriver men icke. Jag får nämligen inte lägga liten klängapa från mig. Det är oförlåtligt och leder till 30 minuters skrik och vrål, hennes inte mitt. Hur kommer det sig att sambon alltid är iväg när hon är såhär?

Nu får vi se hur kvällen och natten blir. Spännande....verkligen!

För säkerhets skull..

Lika bra att hålla i nappen...den kan ju smita annars...Hemska tanke!

Sambon

Har återigen fått kärleksmums...

Sova tryggt..

Sambon, dottern och jag har suttit på ovanvåningen. Sambon och dottern sover och jag har läst bredvid dem. När jag kom ner på bottenvåningen tittade jag ut. Och fick se våra kissar på altanen.

Det ser väldigt tryggt ut att kunna sova ute på det sättet som de gör.