När frukosten redan är uppäten

Japp, nu sitter ni säkert där och tänker suckande att min karl har ätit upp min frukost.

Men ni kan inte ha mer fel.

Imorse när jag skulle rosta mitt bröd kunde jag inte hitta påsen. Jag skulle kunna svära på att den låg på bänken bredvid micron igår kväll. Men imorse var den borta.

Och som jag letade. Jag tror inte att skafferiet har varit så uttömt...någonsin. Av någon anledning tittar jag ner på pälspralin nr 1 som ligger och fläker ut sig på golvet.

Han ser väääldigt nöjd ut. Han gillar plastpåsar. Brödet låg i en plastpåse....Han har snuttat på en vallmofralla tidigare...Han såg mycket nöjd ut.

Så jag lägger mig på knä för att komma i katthöjd och...voila...Under köksbordet ser jag en liten plastflik titta fram, gömd bakom en gardin. Jag tittat på katten...han ser lite mindre nöjd ut. Det var inte riktigt vad han hade tänkt sig.

Pälspralin nr 2 ligger på skrivbordet i rummet bredvid och tycker att jag är en idiot..som vanligt.

Väl framme vid påsen ser jag att den är öppnad...och brödet inuti är...just det.. snuttat på. VAD I HELVETE?

Pälspralin nr 1 ser nu mycket missnöjd ut och försvinner obemärkt ut ur köket för att sätta sig på en säker plats. Han argumenterar inte ens med mig när jag svär och skäller samtidigt som jag konstaterar att min frukost har halverats.

Jag förstår inte vad det är som är så spännande med bröd? Inte för en katt iallafall. Och med en massa solrosor och andra frön i?! WHAT liksom?

Så frallan uppe i hörnan (klicka för större bild och större förståelse för vad han har gjort)...japp...det är den. Beviset...jävla katt...

Nån som vill ha en katt? Han kan mata sig själv! Väldigt kelig och hmm...påhittig..