Hrm..

Ibland kan jag tycka att jag är en hyfsat stark person. Inte fysiskt stark men mentalt.

Igår var jag inte det.

Igår stod jag och snyftade, fel stortjöt, på vårdcentralen för att jag hade varit tvungen att gå de 100 meterna till vårdcentralen. Med min rygg. Det var nog för att knäcka mig fullständigt.

Jag kunde inte prata på ca 10 minuter utan bara stod och försökte överleva. Ca 30 stirrande patienter i väntrummet...Men jag fick gå före.

Och nu är jag drogad och fin och tack vare en snäll vän om höll mig sällskap igår några timmar så är jag tillbaka på banan (inte frukten).

Ibland är det bra med starka smärtstillande mediciner.....Så skönt att kunna andas normalt igen. Man tar det ju lite förgivet ibland!