13 april 2010

Om att ansiktsvåldtas av kissekatt. Och lite annat.

Alltså min pälspralin nr 1 han är underbar men ibland vet jag inte riktigt om han gör saker för att djävlas eller inte. Alltså som när han upptäcker att jag har stoppat något i munnen, som han skulle vilja ha. Eller när han kommer på att han vill ha mat. Jisuse...alltså snacka om att försöka få en att bli galen. Han klättrar och spinner och kelar och fjäskar. Eller, och den här låter kanske kul men det är det inte, så sitter han (och kompisen) och stirrar på en i en timme. Först är man ju dum och tror att katten gillar en. Jo...eller hur. Ge mig käk kärring är nog närmare sanningen. Men han är underbar, skulle inte byta honom mot all choklad i världen...så de så.

Helgen var bra. Fredagen slutade vid två med ett stort glas vatten och kel med katterna. Sedan sov jag till klockan 12 (!) dagen efter. Händer ju aldrig annars, jag gillar att gå upp tidigt. Men när jag tänkte efter så var det nog inte så konstigt. Jag hade varit uppe drygt 21 timmar dagen innan...trött liksom.

Lördagen gick åt till att titta på film hela dagen. Kröp iväg in till stan för att handla lite och sedan mer film.

Söndagen var jag faktiskt produktiv. Jag lagade mat för hela veckan, tvättade, städade och handlade. Alltså lite stolt var jag.

Idag har jag tränat..så lite nöjd var jag. Ja var..tills jag såg mig i spegeln när jag kliade mig på magen och såg att det dallrade hela vägen upp till vänstra axeln...Så det är väl bara att fortsätta träna tror jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar