Steg 3

Steg 2

Steg 1

20 veckor

Och vi har kommit in i en jobbig period av vägra sova. Eller iallafall enormt svårt att gå med på att sova. Idag kämpade jag i 45(!) minuter med nattningen och prövade alla mammaknep men inget funkade. Till slut var jag redo att hoppa ut genom fönstret. Stackars barn, skittrött, men slutar inte skrika, ens i sömnen, vad gör man då liksom. Slutligen tog sambon över och då log hon och somnade på 3 röda. Om man känner sig som en skitdålig mamma så är det då. Min lilla prutt. Sen går jag och tittar till henne och kan inte fatta att hon nyss var ett skrikande monster. Nåja, imorgon är det kanske sambon som inte kan..Vi får väl se.

#jagvägrarsovatrotsattjagärskittrött"

Nya traditioner

I år blev det klänning på midsommarafton...och det gick bra. Tänka sig....man förändras...även jag...

Midsommar...

Tårta...

Godkänd?

19 veckor...

Och hur busig som helst. Finns ingen tid att äta. Bara äta på fingrar, tår, tyg, kattsvansar som kommer ivägen, mammas hår..ja allt annat än mat. Den gångna veckan har varit tuff som tusan, tur att sambon har varit hemma, för det hade vi nog inte orkat. Varken hon eller jag. Så jag har varit sjukskriven och sambon har tagit sig an kinkig bebis.

Jag förundras alltid över hur hon prickar in sina utvecklingssprång när han ska iväg. Va fan?! Men den här gången har han iallafall fått se hur hon kan vara. Puh. Snart, snart har han semester. Det ska bli mysigt!

Men busig och värd sin vikt i guld är den lilla flingan! Kan tillägga att det inte är jag som har lagt snuttisen på hennes huvud..

18 veckor..

Igår. Men vi gosade så mycket så det inte hann skrivas. Lilla prutt har blivit allt starkare och kommer snart kunna sitta själv. Krypa övar hon för fullt och blir mycket arg när hon inte kommer någonstans. Kasta sig framåt har hon dock lyckats med. Att rulla från rygg till mage är inga problem, helst när ingen tittar så man befinner sig någon annanstans än där man lades ner ;D

Älskade lilla Flinga. Livet vore inget utan henne och sambon...och kissarna!

Hmmm..

Somliga odlar Kat.
Jag odlar Katt... ;D

Nationaldagen...

Men här hemma hade det kunna varit vilken dag som helst. Sambon är fortfarande iväg och efter telefonsamtalet med honom igår gick luften helt ur mig. Han skulle ha kommit hem idag men det blir imorgon eftermiddag. Och nu undrar ni vad jag är för klängranka, det är väl inte så farligt. Men jo för jag saknar honom vansinnigt mycket när han är iväg och just nu är Flingan verkligen i sitt esse, sitt vansinnigt arga esse.

Idag började hon dagen gråtande och det känns som om hon aldrig slutade. Kinkig, ledsen, arg, missnöjd you name it. Idag har det verkligen varit ett riktigt helvete. Stundtals fick jag inte lägga henne ifrån mig, ens för att byta smutsig blöja, utan att det blev fullständigt krig. Jag har verkligen varit världens sämsta mamma idag. Tålamod, ja, men helt slut och utan fantasi kring vad göra för att hålla bebisen nöjd. Och när gränsen nästan är nådd för vad jag orkar med och jag håller henne framför mig med bultande hjärta så ler hon sitt tandlösa leende och allt annat försvinner. Då undrar jag alltid varför hon inte ler mer istället för att vara så ARG hela tiden. Men jag är väl lite skadad. Hon är inte arg hela tiden. Hon sov ju en halvtimme på förmiddagen...

Kaninmamman var här med citronpaj och hon var nog väldigt trött och glad när hon fick åka hem ;D

Det är en fas..jag vet och snart nog kommer jag sakna det eftersom hon just slängt dörren i ansiktet på mig och vrålat "jag HATAR dig!!". Då kommer jag nog tänka på tiden då hon kröp runt i min famn på jakt efter ett mammafinger att tugga på ;D

4 månader

Blir jag idag!

Lilla pruttan! 6,5 kilo och 63 cm lång, det känns när jag bär henne! Underbara lilla prutt som, helt oväntat, lyckades balansera rätt u babysittern igår och satt själv i några sekunder. Vi blev lika förvånade båda två. Annars är det mycket gnäll och pip i dagarna. Inget är riktigt bra en längre stund. Men det kan ju inte vara lätt för henne heller. Hon får ju lyssna på mig när jag läser Jane Austins 'Pride and prejudice' på engelska. Vem hade inte gnällt lite då?! ;)

17 veckor

Och väldigt missnöjd med det mesta. Allt från att sova, äta, leka till att kela. Mycket vrålande i mammas öra och många utskällningar har jag fått men det är okej. Bara hon lär sig lite nya ord för ääääääääääääääää på högsta lungvolym är ganska jobbigt att lyssna på.

Igår slocknade hon innan hon hunnit äta upp sin kvällsmat. Upp 03.40 och byta blöja men sen ville hon sova mer och vi kom inte upp för frukost förrän 05.15 sen sov vi gott tillsammans till 08.30. Detta utan att jag fick ångest för att jag gick upp så sent. Just i skrivande stund sover hon i soffan men är på väg att vakna.

Imorgon blir hon 4 månader och ska vägas och mätas. Får se hur det slutar.

Nu är det bara 1 (!) påse bröstmjölk kvar i frysen....GAH. Sen blir det bara ersättning för hela slanten. Ärkebiskop orkar inte fundera på det. Hon verkar nöjd så jag får hålla fast vid den tanken och gå vidare i livet även om det är svårt.

Sen kan jag också berätta att Norris här om dagen hade en fästing...på fisringen...de ni, det var spännande för husse att försöka få bort den...när vi hade slutat skratta...Stackar kisse ;D