Perspektiv

Igår var det måndag. En skitjobbig måndag.

Det började med att jag drog sönder mina byxor. Mjölken var slut. Figaro hade en äcklig fästing på halsen. Jag hade gått upp 1 (!!!!) kilo. Det var asfint väder och jag var tvungen att arbeta. Slutligen fick jag mens helt oförhapandes och hade inga trosskydd. Förutom såna tjocka trosskydd som man svettas ihjäl om muttan med.

Men allt fick perspektiv när vi fick veta att en kollega, som varit svårt sjuk, avlidit i helgen.

Det känns så oviktigt med allt annat.