Hihi

Jag har världens bästa katt. Han ÄÄÄÄÄÄLLLLSSSSKKKAAARRR att få vara ute på dagarna. Idag stod sambon och jag och grillade (!) och kissen var ute. Nr 2 tyckte att det var för mycket väsen och det luktade ju brand...irk...Så han stannade inne och tittade på oss genom fönstret. Den andra katten hade vårkänslor så att det förslog.

Ett tag visste vi inte riktigt var han var i trädgården. Han smälter in i omgivningen väldigt bra. Men så fick jag syn på honom en bit bort. Och han fick syn på mig....Och han blev väldigt glad må jag säga.

I våran trädgård har vi en klippa, eller en väldigt stor sten, som sticker upp ur marken.

Liten katt kom springandes i full karriär. Tog sats från stenen och flög fram som en liten pälsig fågel. Och han mjauade hela vägen i sin bana genom luften.

Jag ler fortfarande när jag tänker det. Han var så himla glad. Och för er som har djur fattar hur mycket sånt kan värma. Och för er som har barn, nej jag jämför inte ett djur med barn, känner kanske förmodligen samma saker för era barn när de gör vad de nu gör. Mina katter är mina barn...Mitt ena barn, hrm förlåt katt, lukar curry....undrar varför och hur.