42 veckor

Min lilla sötpöt myser med sin pappa hela dagarna. Jag vill också...men helgen är det som gäller för mig...för lite tid! Bromsa!

Nu övas det för fullt på att stå. Allt ska det stå på, katten, mammas huvud, mammas ömma äggstockar, andra katten, pappa, farfar, i matstolen (om hon fick). MEN inte när vi vill och är beredda. Ne helst när vi tittar bort så att chansen för att trilla och slå sig är optimal.Nåväl det går bra.

Igår charmade hon vår bankman till att sänka räntan på huslånet, haha! ;)

Men hon är stökig lilla sötpöt. Ont i munnen så sova i pappas eller mammas famn är bäst. Stackars liten, hoppas det blir bättre snart. Jag kan låta bli att sova bara hon slipper ha ont och sova dåligt.

Igår kelade jag med en 7 veckors liten kille. Svårt att tänka sig att flingan har varit så liten. Galet! Inte annat än att man blir sugen på en liten till...man glömmer lätt hur tungt det kan vara i allt det underbara och mysiga.

Nästa vecka blir hon 10 månader, var tar tiden vägen?! Broooomsa! Lite!

My

Pile of buns...yam!

Ont, det gör ont...

Lilla mini-me har blivit 41 veckor och nu börjar det komma fram tänder. Och det gör ONT! Skratt och gråt om vartannat. Olustigt att stoppa alvedon i henne men då går det att mata vilket är viktigt.

Men mycket ledsen blir det. Just nu dividerar hon och hennes pappa om hon kan säga mjau...det kan hon! Supermysigt!

Vi...

Gör falaflar. Vad gör ni?

Say...

Hello to my little friend. Eller elefanten i mitt kök. Han bara satt där och väntade på mig när jag kom ner efter att ha nattat liten.

Undrar hur länge han hade väntat...ÄRK FI FAAAAAAAAAAAAAAAAAAN. Jag klöks fortfarande när jag tänker på hur nära jag var...Och sambon är inte hemma, fast hans skrik hade väl väckt hela kvarteret.

Jag var på väg att lägga en usb-sticka bredvid eftersom han var större än den men då rörde han sig så det gick inte. Han hade bergis brottat ner mig, gett mig en danskskalle och slutligen krupit in i mitt öra så att bara framtassarna stack ut.

Huva. Han till och med flyttade på burken jag la över honom att lyfta ut honom i. Eller det är väl möjligt att det var min hjärna som spelade mig ett spratt men det tror jag inte. Det var en stor djävel och en väldigt liten burk.

Blä!

Tröttpöt..

Så här trött blir man när man busar med mamma hela dagarna.

40 veckor och finaste i staun. Men saknar sin pappa väldigt mycket, så att det skär i hjärtat när hon ropar och tittar efter honom. Igår lekte vi tittut och hon trodde att han skulle dyka upp....det gjorde han inte. Behöver jag säga att jag fick tårar i ögonen och slutade med den leken?

Nu ska vi snart leka med fina Celine och Brenda. Men först sova klart..juh.

Den här godingen...

Har fyllt 9 månader och är underbar! Gosig, busig, kramiga, humoristisk, lurig och alldeles, alldeles UNDERBAR!

Tänk att det har varit så tung och att det kan vara så värt det! Nu förstår jag varför folk skaffar fler och fler! Får prata med sambon om detta.

Har även haft ett bryt och velat adoptera ALLA barn i hela världen. Sambon konstaterade att det nog skulle bli svårt att övertyga myndigheterna om att ett hus fullt med barn är helt ok. Glädjedödare! :P
Jag förstår inte problemet...juh o.O

Pratade med en 7 (!) barnspappa igår.....som sagt...får ta ett snack med sambon.

Så här fin...

Är man när man ligger och sover med klassiskmusik i öronen. Och hon är bara min!

Jaja, sambon får våra med på ett hörn...då.