8 augusti 2012

Sjuka katter...

Har vi här hemma. Norris fick åka till veterinären igår. Minns ni att jag sa att han har mycket integritet?

Den var stor även när han fick en termometer i rumpan, med glidmedel kan tilläggas. Och även senare när han fick lämna lite blod...den sjuksyrran fick onda ögat. Hon satte ju dessutom bandage på hans ben så att han inte kunde gå... Det var tydligt och klart för ALLA i rummet att han tänkte 'Jävla kärring'.

Så bestämde sig även Figaro för att bli sjuk och matvägra. Så nu ska jag, två gånger om dagen i tio dagar (!), tvinga i två ovilliga katter äcklig, kladdig medicin. Det är förjävligt för varje gång så litar de lite mindre på mig. Usch.

Sambon...

Sambon har en djup navel. Detta har vi upptäckt gång efter annan.

Han gillar även sin kaffemaskin...mycket. Ikväll när han gick runt och väntade på att maskinen skulle brygga klart den första poden med kaffe, så pillade han helt sonika in den andra poden i naveln...

Bara så ni ser hur stor den är så satte jag mitt cerat bredvid. Så ni förstår hur djup denna naveln är. Han skulle säkert kunna smuggla knark eller diamanter där om han ville.

6 augusti 2012

Det är viktigt att..

Hålla sig ren...

Norris satt på badkarskanten under hela mitt bad och hoppade ner så fort det inte var för mycket vatten kvar. Efter en inspektion av badkaret la han sig helt sonika ner och ville bli lämnad ifred.

Mycket integritet hos en så liten katt, sjuk eller inte.

Hmm..

Han är fundersam min lilla katt. Han är sjuk och fick inte smaka på min rostmacka med hallonsylt. Mycket kinkig kisse bestämde sig då för att lägga sig och råstirra på mig medan jag åt upp mackan. Men så är han ju sjuk den lilla stackaren.

Imorgon blir det en resa till veterinären...sen blir han förhoppningsvis bättre.

Kurragömma...

Ser ni Figaro? Han gömmer sig där under grillen eftersom det regnar så förbannat. Han vill INTE komma in. Nähädåminsann, här ska man utnyttja all tid utomhus innan hösten och vintern.

Det för mig inget alls att det regnar. I'm lööving it!

Hmm..

Sambon och jag har muttrat över hur långsamt det har runnit i handfatet på en av toaletterna. Jag har bett honom rensa men ni kan väl höra hur det har ylats och sedan inte blivit gjort. Så nu tvingade jag honom idag...

Jag tror, med tanke på storleken på peruken i vattenlåset, att vi har hittat problemet. Och löst det...

Hallelulija!