Hmm..

Jag vet inte..om jag vill fråga den kunniga servisen om min mat eller mitt vin...eller vad säger ni?

Men va fan...

Just nu sitter jag på bussen och väntar på att busschauffören ska avsluta samtalet med sin kollega, som har hoppat av bussen. Så här står vi..som busschaufförsgisslan...2 minuter nu...

Undrar vem som ger sig först. Vi eller dom?!

Innan körde han rally mot en Volvo som han inte ville skulle köra om...

Mycket ska man vara med om..

Om att prokrastinera..

Det finns 1000 jag kan göra på mitt arbete nu.
Det finns 1000 saker jag borde göra.
Det finns 1000 saker jag måste göra.
Det finns 1000 saker jag ska göra.

Men jag gör inget. Istället läser jag Aftonbladet en gång till, det kan ju ha hänt något nytt..på två minuter..

Oväntat...

Idag var sambon och jag väldigt tysta när vi åkte till arbetet. Inget särskilt hade hänt, vi var bara tysta.

Men han har lite svårt med tystnad ibland den lilla mannen...Så han måste prata o fylla tystnaden med ord. Så även idag, så här lät det:
S: Händer det något spännande på arbetet idag?
J: Vet inte, jag har ju inte varit där på några dagar..
S: Nähe..inget oväntat planerat?
J: ? Jo, planerat med patienter. Men inget oväntat...det går ju inte att planera för..juh..?!
S: Jaha, jag bara undrade. Försöker ju intressera mig för ditt arbete.
J: ?? Ja det är väl trevligt att du gör det men jag har inget oväntat planerat eftersom det inte går att planera! Eller ska det hända något på ditt arbete?
S: Nä jag tänkte bara visa lite intresse...
J: Jaa, och det är väl bra men jag hävdar fortfarande att man inte kan planera det oväntade. Det händer ju bara, därför kallas det Oväntat!
S: Ja, jag bara undrade..
J: Äsch det går ju för h***e inte att prata med dig. Jag har inget oväntat planerat. HADE JAG HAFT DET HADE DET INTE VARIT OVÄNTAT!!!

Så slutade samtalet med att jag hoppade ur bilen och muttrandes gick de sista metrarna till arbetet...

Gubbe.

Fnys..

Jag är hungrig.
Jag behöver få i mig något.
Sambon har, efter många försök, förstått att då är det inte läge att neka mig näring...

Det har inte den här lilla förpackningen med sesamkakor, varför den har retat gallfeber på mig den senaste minuten...

Mina medresenärer undrar vad jag grymtar om...

Ska det vara så svårt att fatta?!

Hmm..

Hmm..ja det är verkligen trevligt det här med bänkar som är lutade framåt....så att man glider av...

Ser inte alls dumt ut när man inte ser det o trillar av...på Malmö station...inför alla pendlare...

Alltid gjorde jag någon glad...

Hmmm..

Man kanske skulle skaffa sig en sån här kruka...kanske skulle ställa den i hallen..

Om inte annat så har jag massa skit jag kan stoppa i den..Eller mig själv på riktigt dåliga dagar...

Svårt att åka igår..

Det var svårt att åka från katterna igår. Speciellt när de gjorde sitt yttersta för att se supermysiga ut i eftermiddagssolen.

Och nej vi har inte gosat in Norris i filten. Det har han gjort alldeles själv..och det såg supernice ut! Och han var mysig som tusan..

Rip my heart out..

Fin dag..

...för en morgonjogg i Malmö..

Soluppgång, måsarnas skri, kavlugnt vatten..

Kan rekommenderades!

Very nice..

Bara..

8999 bitar kvar...

9000 bitar...

Sambon vet att jag gillar att pussla..det är väldigt rogivande. Så han bestämde sig för att göra oss båda nöjda.

9000 bitars pussel till mig och lugn och ro för honom den närmsta tiden.

Han har redan konstaterat att det finns ett pussel med 18 000 bitar och att jag kanske behövde det också?!

Sedan hittade vi ett med 35 000 (!) bitar. Men det motivet tyckte jag var tråkigt..men iallafall.

Nå väl, är väl tur att vi har köpt hus. Pusslet mäter nämligen nästan 2 * 1,5 m.

Brödmarodör...

Som ni kanske minns så har vi en katt som gillar bröd. Men intet ont anande om hans planer åkte vi till arbetet imorse. Utan att skydda brödet..Så när vi kom hem så möts vi om detta...
Ett litet marodörspår...

En plastpåse, mycket skickligt uppsprättad...

Och brödbitar...uppsnuttade...

Och en liten katt, nåja rätt så trind, som undrar varför vi har lagt brödet på golvet.

Och om vi kanske skulle kunna ge honom och kompisen lite mat?! De hade ju trots allt bara fått en liten aperitif..juh...

Fnys..

Patetiskt litet blåmärke med tanke på hur hårt jag slog mig och hur ont det gjorde..

Aldrig får man vara nöjd..

Om att trilla i trappan..

Det är dumt.
Det gör ont.
Det är avprövat.

Kissekatt..

Slutligen gav han upp att försöka ligga i mitt knä och somnade hårt på kudde bredvid.

Söt.

Snuskkatten

Efter löppasset idag åkte de svettiga träningskläderna i tvättpåsen och jag hoppade i duschen.

Efter duschen tittade jag ner i påsen eftersom den såg väldigt full ut..så stora kläder har jag inte.

Då tittar Norris upp från botten. Mycket nöjd med att ligga ingosad i mina svettiga kläder..Nice. Där låg han sedermera i några timmar och slumrade sött...alla har vi våra preferenser..

Varje meter räknas...

Med min underbara Garmin GPS-klocka räknas varje meter. Den skäller på mig när jag sölar, den säger till mig när jag tar i för mycket, den är med mig varje meter på löpslingan. Men fy tusan vad elak den var idag. Det var fjärde passet den här veckan. Och det kändes verkligen i vaderna, som jag borde ha stretchat innan jag rusade iväg by the way.

Det gick skitdålig och skitbra på en och samma gång. Jag genomförde passet - bra. Mina vader höll på att trilla av - dåligt. Jag stretchade under passet - mycket bra. Men varför valde jag slingan med ENORMA backar??? -DÅLIGT. Slutligen, sista intervallet.

Pulsen rusar, klockan piper frenetiskt till mig att öka, öka, ÖKA, benen strejkar och min mentala coach (den lilla vältränade djävulen på min axel) har tagit semester och äter chips och dricker drinkar.

Då finns den där. Styrkan att ta i lite till. Bara 2,30 minuter kvar sedan får jag stanna. Bara upp för den lilla skitbacken också. Lite till, lite till. Bara fram till stolpen också. Plötsligt hade jag kommit vääldigt långt på 2 minuter. (Hur gick det till? Vem springer bakom mig och trycker på? Ingen?! Konstigt..) Förbi stolpen som om jag var värsta kenyanen. Nej vänta dem sprang jag ju förbi nyss och de kunde inte hänga med. Så börjar klockan pipa och meddela att nu är det 5, 4, 3, 2, 1....stopp...Men jag fortsätter lite till...

Och hör publiken på OS-arenan ropa mitt namn, hurra för den enorma prestation jag har gjort, jag hör kommentatorerna skrika av lycka för 'Sverige har tagit sitt första OS-guld i Marathon. Det är fantastiskt, vilken prestation hon gör och på vilken tid...' Hör ni?!

Jag tror inte att jag haft ett så stort leende på mina läppar efter ett träningspass. Bilisterna som körde förbi trodde nog att jag hade rymt från nått boende men det vara det värt...

Varenda meter.

Rätt låt vann!

Efter som jag är en dansoholic så är jag mycket nöjd med att Loreen vann!!!! Underbart!

Och jag gillade även David Lindgren
Så nu vet ni vad som går varmt i min Ipod...dance the night away....

Fredag

Fredagar betyder för många freeeedagsmyyys. För mig och sambon betyder det ut och springa en runda innan man kan päsa ut sig i soffan och äta. Därför har vi gjort just det. Sprungit och nu päser vi för fullt. Eller jag päser och sambon gör pizza...

Han får päsa sen.

Dumt..

På mitt arbete är det viktigt att ha id-kort. Främst för att jag rör mig genom en del låsta dörrar och behöver identifiera mig. Min rutin är att aldrig ta av korthållaren från mina byxor. Utan flytta kortet, väl medveten om vad jag gör, från ett par byxor till nästa.

Igår fyllde en väninna år och vi var några stycken som skulle överraska henne. När jag kom hem till henne kom jag på att jag hade kortet på mig och att det såg ju dumt ut. Så jag tog av det samtidigt som jag tänkte 'Det här är nog en dum idé...'.

Vilket det också var, för nu är kortet spårlöst försvunnet och jag är id-lös.

Dumt!

Krossade drömmar..

Jag vet inte hur det är med er. Men jag blir lite deppig av att se att 'krossade drömmar' finns med på menyn..

Kanske bara jag..

After work med kollegorna..

Mycket mycket trevligt...